Livet Via Mig

Jag behöver inga manualer på hur jag ska lyckas karriärsmässigt, jag vill inte ha några manualer på hur jag ska bli lycklig, jag tänker inte läsa manualer om hur jag hittar min drömpartner, jag dör hellre än låter en veckotidning bestämma hur jag ska hålla mitt förhållande levande.
Jag är less! Tänk hur mycket vi matas i om hur vi ska göra för att bli lycklig eller klättra på karriärsstegen. Och alltid med löfte om att alla klarar det för det är så enkelt. Vad händer om man inte klarar det? Är man dum i huvudet för att man inte klarar av att bättra sin självkänsla med hjälp av tips från Mia Törnblom? Eller har man ingen självdisciplin om man inte klarar av att gå ner i vikt själv, med hjälp av en viktklubb eller liknande?
Vi ska hela tiden ge människor manualer på hur dem bäst lever sina liv, fastän vi aldrig någonsin promenerat i deras skor. Och vad händer egentligen när vi inte klarar av viktnedgången eller karriärsklättringen med hjälp av deras lätta steg för steg guide.
Jag tror att det vi sakta men säkert gör är att bryta ner varandra och oss själva med alla dessa guider. Vi måste våga leva våra egna liv, visst tips kan vara kanonbra. Men de ska inte efterföljas av en text som säger att det inte går att misslyckas. För där och då vi följer dessa listor slaviskt lämnar vi över vårat liv i Blondinbellas händer och jag kan då lova er att hon aldrig levt mitt liv! Hon har inte sett det jag sett, vi lever i två olika dimensioner och hon kommer aldrig att se det som jag ser det. Därför får vi nog faktist fundera rätt noga på hur vi göra med alla dessa listor, för det är inte bara VeckoRevyns fel för att dem publicerar dem, vi ber faktiskt om dessa listor. Och vi kan bara ta ansvar för våra egna liv, försök göra det också!